Öppna inofficiella
Stockholmsmästerskapen i rundpingis
Januari
8/1
Jens Fröberg vann överraskande årets första kval. Uppladdningen började redan på nyårsafton. ”Jag la mig tidigt” säger han gäspande. Klockan är över elva och det är sent för Jens. ”Nästa öl tar jag på Dr Pong i Berlin” säger han segervisst. Det låter som om han har bestämt sig.
15/1
Rolf Hallin även känd som Roffepoffe vann semin den 15e januari. Var det en rättvis vinst? Hörde rykten om upplägg. Kan ha hört fel.
22/1
22a januari fyllde Ola Löwberg år och det firande han genom att knipa fredagens finalplats. Att Ola skulle ha någon fördel för att han jobbat som kock i Boulehallen förnekas bestämt. Ola vann den första rundan och fick sedan stå över 4 rundor i väntan på semin. Han gick hårt på `sportdrycken` under tiden och utbrast med den nyfrälstes entusiasm ”Föffan kom igennurå!” när semin drog igång. Ett yvigt och stundtals halsbrytande spel gav som bekant resultat. Ola blev glad som en lärka och försvann ut i vinternatten med ett saligt leende och ingen har sett honom sedan dess. Ola var är du?
29/1
Vinnare i detta kval Oscar Magnusson. Även om serielunken börjar infinna sig kan man redan nu se att nivån på rundpingisen är högre än tidigare år. Tempot , koncentrationen och den täta stämningen. Oscar Magnusson som tog hem semin den 29/1 ska ha en eloge för sin fina och tajta kurvtagning. Låg tyngdpunkt och full fart ut ut böjen. Se och lär.
Februari
5/2
En rundpingislegend är nu med i racet igen! Anders “Mini” Huszar gick vidare den 5/2 men vad ingen runt bordet visste är att han knep andraplatsen 2008 och tog storslam 2009 då han stod kvar som ensam vinnare. Men tar han det i år igen? Själv är han tveksam till medverkan i toppstriden. Som vi tidigare varit inne på är det förändringens vindar som blåser inom rundpingisen. Men oavsett vad. Se upp för The Mini! Han ser snäll ut men har en elak forehand.
12/2
Fredrik Malgerud (som tidigare beskyllts för att vara Oscar Magnusson sekretariatet ber om ursäkt nya rutiner är införda) visade vem han verkligen var på kvällningen den 12e februari. Med kanterna på sin sida och en nätrullare som hämtad ur Match point var det längre ingen tvekan om vem som var vem. ”Im Fredde! Your not!” väste han ur mungipan till en helt omedveten Oscar Magnusson. Nåväl, dessa kommer att mötas igen en ljummen kväll i juni.
19/2
För en kväll var rundpingisbordet tillbaka på den plats där det en gång började. I den inre hallen på gruset med den närliggande pissoaren vackert porlande i bakgrunden. Närheten till rinnande vatten gav en fin inramning till kvällens kvalrunda. Att Dr Pong har vunnit i popularitet var uppenbart. Det var för att citera en trevlig ung dam ”förjävla trångt”, Dessa faktum störde dock ej Andreas Granberg. Väl inövade grundslag malde till slut ned all form av motstånd. På grus är han en mästare.
26/2
Det finns inte mycket att tillägga. Peter Nilsson kom, såg och segrade. Det gick undan i böjarna och det var aldrig någon tvekan. Hemligheten var tydligen att rätt mängd sportdryck intogs under okontrollerade former ”Ja så man får ner tyngdpunkten och ligger säkrare i kurvorna” avslöjar Peter. I finalen får vi se om kurvtagningen fortfarande håller denna yppersta klass.
Mars
5/3
Kommer vi att få se en utsocknes som segrare i Stockholmsmästerskapen i rundpingis? Möjligheten finns. Hannes Ohlsson från Uppsala reste inte till huvudstaden förgäves. Han säkrade en plats i finalen trots att han var en av de sista att plocka ett rack ur lådan. Bristfälligt gummi med limning på upphällningen gav ibland upphov märkliga bollbanor på servreturer som inte bara förbluffade publiken utan även Hannes.
12/3
Ännu en rundpingisprofil har kvalificerat sig till final. Isak Lidström kom tvåa 2009 och fick åka till Berlin (han bytte pris med Anders Huszar som vann) med sin flickvän som också är en rundpingisfantast. Till historien hör att de blev ett par efter att ha träffats vid pingisbordet. De har båda försökt kvalificera sig varje fredag sedan starten i januari. Hittills med klen utdelning. ”Vi stretchar alltid innan vi kommer hit, tar det lugnt, laddar mentalt. Men det har inte gett resultat.”
Och det var inte harmoni som Isak behövde. Efter att ha sagt sin uppriktiga mening om Marcus Birros mediala närvaro var det inget som kunde stoppa honom. ”Here´s Jonnie!” sa han och svingade furiöst sitt racket när han med galen blick och öppen mun släpade sig de sista varven runt bordet.
19/3
Genom att ta ett större varv runt bordet kom kvällens finalist konstant in till en mer fördelaktigt vinkel mot bordet. Mer spring men väl på rätt plats sa det bara; pang, pang, pang och till slut; pong. Det finns bara en vinnare i varje kval i Sm i Rundpingis och denna fredag var det en hårt arbetande Mattias Martinson. Väl förtjänt. Kommer han att springa i cirklar runt de andra i finalen i juni? Det återstår att se men risken finns,
26/3
Trägen vinner i rundpingis. Här är ännu ett bevis för att det lönar sig att nöta på runt bordet fredag efter fredag. Stort grattis till Karl Johan Bernadsson. Äntligen satt bollarna där de skulle. Karl Johan har ett hjärta lika stort som sitt skägg. En rundpingisprofil, ett föredöme och äntligen, en finalist.
April
1/4
Skärtorsdagens hin håle
Som djävulen själv med sina trollpackor dansade de runt bordet på själva skärtorsdagen. Runt, runt gick leken och som ett hårdkokt ägg från helvetet
smashades bollen – igen och igen. Å Gud låt det få ett slut, ville vi ropa, men det finns ingen barmhärtighet i världen längre; inga enkla lösningar förlöser oss från rundpingisens arvssynd. Ringen måste bli mindre. Snaran skall dras åt. Till slut slaktades lammet framför våra ögon. Rundpingisens överstepräst Niklas Förberg spände sina knotiga muskler mot himlavalven. Glad påsk, skrek han och lämnade oss alla med ett skälmskt leende. Kan världsliga kunskaper i pingiskonsten försvara oss mot en sådan fan frågade vi oss då vi försvann bort mot den eleganta pissoaren. Finalen kommer allt
närmare… och då jävlar.
9/4
Culture clash ping pong party!
Sorbonne 68! Precis så kändes det när studenter från 11 kontinenter förenades i hetsjakten efter den uppkäftiga lilla bollen från Eskilstuna. Spanjorerna dominerade storslaget replikföringen, men inte spelet. Det var till slut den helt igenom ursvenske kandidaten Johan Mesterton som spikade igen skolväskan redan innan avecen. Ja det är sant, den onda saften hade sitt finger med i spelet även denna gång. Rundpingisen kan behöva sin egen Sven Nylander, en engagerad toppstyrd kamp mot dopandet.
16/4
Schack matt i kvalet 16/4.
Nikos Simonedis är inte som andra. Han saknar den där aggressiva uppfordrande glädjen som alla vi andra kände den förra fredagen. Inte ens sportdryck missbrukar han. När vi skriker efter mer skuttar Nikos otröttligt runt bordet och grubblar på nästa slag eller parad. Kanske är det den helt igenom lediga stilen som imponerar mest. Detta att aldrig glömma hur man slappnar av. Att känna sig bekväm trots alla halvsanningar och brustna löften som ständigt surrar i hallen. När Hr Simonedis slog in matchbollen kunde vi inte göra annat än att uppriktigt hylla denna rundpingisens egen Bobby Fischer.
23/4
Disko och för mycket pengar
Ett fruktansvärt svineri. Glåpord och putslustigheter studsade mellan hallbjälkarna. På dansgolvet stånkade de könsstinna till DJ Perhabs vulgära discomusik. Det var lönehelg i Boulehallen och allt var som vanligt. Något som inte var sig likt var däremot Andreas Olssons psyke då han flåsade fram runt rundpingisbordet. Denna gång tappade han inte förståndet – åtminstone inte under matchens gång. Andreas verkade må bra av skrålet från Discot. Rytmen tycktes bära spelet; varje synkop resulterade i en oväntad parad. Det var till slut den där beräknade självbehärskningen som avgjorde, och vi insåg nog alla – då vi samlades till vickningen – att rundpingisen nu har fått sin egen Barry White.
30/4
Valborgsmässa i pingistemplet
Ovanför oss samlades eldsdyrkarna runt sina högar av drivved och avfall. Vintern hade rasat ut, påstods det, men runt bordet var stämningen kylig. Tidigt stod det klart att det bara fanns en möjlig triumfator, men inte ens sitt namn ville han avslöja. Han såg närmast uttråkad ut när riten var avslutad, trots att vi lyckades lura in honom i det dånande diskotekshelvetet under några minuter. En bit äppelkaka? Nej, tack. Ond saft, helst inte. Men så talade han till slut med oss, denna rundpingisens egen Zarathustra, och vi trodde aldrig han skulle sluta.
På fredag är det dans runt bordet igen.
Maj
7/5
Älskling, jag ger mig.
Sonja Wigert hette hon. Den förtjusande lilla norskan som charmade hela det svenska folket på 40-talet. Elias Wigert hade inte samma grace, men en sjutusan till backhand och ett helvetes humör. Här var det bäst att hålla sig undan! En efter en fick vi förklarat för oss exakt var skåpet skulle stå. Skåpet var blått och luktade dessutom väldigt illa. Vad hade egentligen skett? Varmare fiskar har vi aldrig någonsin fått serverade. Det verkar onekligen som om Boulehallen nu har sin egen präktiga sillkung!
14/5
Jesu krigare i helvetet
Att kalla Marcus Nilsson för en from man vore inte alldeles överdrivet. Värdigheten är alltid närvarande i varje parad, utfall eller stoppboll. Han spelar med händerna på täcket i detta vårt befläckade nattläger. Ingen skugga faller över de listigheter Marcus så väl förberett eller alla de allianser han knöt för att sedan snabbt bryta upp. Inte ens de finurliga skruvarna tycktes slagna av illvilja eller egocentricitet. Hans leende var tillräckligt för att ge oss tröst. Nej sannerligen; vi kunde inte annat än att falla till golvet och applådera denne Boulehallens egen Stanley Sjöberg.
15/5
Pong, ping, pong…
Vi var nog alla lite melankoliska. Det blir så när värmen kommer och de första studenterna börjar granska de tilltänkta lastbilsflaken. På Nytorget samlades några gladlynta, men de var få. Väldigt få. I hallen rådde ett svårmod som var svårt att rubba. Någon försökte med ett par enklare vitsar, en limerick rentav, men inget hjälpte. Bollen studsade… ping, ping, pong. Till slut vann Monika Milenkovic. Men hon rörde inte en min. Sa inte ett ord; ville inte förlora sin värdighet. Det verkar som om rundpingisen nu har fått sin egen Liv Ullman.
21/5
Bergmannen visar vem som är yngst
Tommy tycker om mig, berättade en person i förtroende, men inte just idag. Den här kvällen tyckte inte Tommy om någon. Detta enda som betydde något var nästa slag, nästa parad, nästa fruktansvärda stoppboll. Kaos är sannerligen granne till Gud. Det var ingenting annat än ett våldsamt fadersuppror vi beskådade runt rundpingisbordet denna första riktiga sommarkväll. Två erfarna pingisbergmän som bara skils åt av en si sådär 30 år. Ikväll var det Tommy Bergman som vann, men i finalen lär han åter möta Fadren. Det verkar som om rundpingisen nu har fått sin egen August Strindberg.
22/5
Och jungfrun hon går i ringen…
Med röda gullband? Är inte guld gult? Bollen är i vilket fall vit – så mycket står klart efter den vingligaste dansen runt bordet på länge. Men är det möhippa så är det. Inget man schabblar bort lite pliktskyldigt. Nej, det måste göras ordentligt! Och humöret var på topp, tro mig. Det var också Camilla Sommars toppspinn som manövrerade bort den ene efter den andre. Snart var hela sällskapet besegrat och Camilla studsade extatiskt bort mot soffgruppen där hon slog sin ner med ett brett leende som taget ur Ellos-katalogen. Där stannade hon resten av kvällen. Boulehallen verkar ha fått sin egen Elfriede Jelinek.
28/5
Bergmannen visar vem som är äldst
Det var inte igår! Nej, det var det verkligen inte. Inte på flera veckor har vi haft en sådan erotisk stämning runt bordet. Men det ska vi inte tala om nu. Istället måste vi nämna tre saker: backhanden, nätrullarna och den ohyggligt slagna kortbollen 2.55 in i matchen. Det var en Tobias Bergman bakom dem alla och det var han som vann. Inte utan stolthet, det måste nämnas. Hr Bergman ville aldrig sluta berätta om varje detalj i denna generationernas holmgång. Varje tanke han hade i varje litet ögonblick. Allt han hade gjort och funderat på att göra – om det funnits möjlighet. Till slut försvann han ut i vårnatten denne rundpingisens egen Kofi Annan.
Juni
4/6
Svett, mod och tårar
Det var fuktigt värre i hallen. Vi ville kliva ur våra svettiga pingisställ och lägga oss i ismaskinen, men inget får hindra utsorteringens kallsinniga gång – hur varmt det än är. Det kändes om vi befann oss mitt i ett mangrovedelta fullt av ”prickly heat”, ”black water fever” och andra träsksjukdomar. Runt oss svärmade de äckliga små kräken vi kallar för medspelare. L’heur Absinthe kändes ohyggligt avlägsen. Gustav Elbander tycktes trivas i den där helvetesmiljön, vissa gör det, och det var det som avgjorde. Det verkar som om rundpingisens har hittat sin egen Dr Livingstone.
5/6
Stina Laurenius
Nu känns det att finalen kommer allt närmare. Vi hör inte samma cynismer i hallen längre. Ingen vågar längre betvivla att det verkligen kommer en final. Ryktena surrar: ”kommer `äpplet` i år med?”, ”Är det sant att han kanske tar med sig J-O?”. De sista finalplatserna känns viktigare än något annat. Speciellt nu när vi också har så snygga T-Shirts från Stiga. Och lika elegant som Stina klädde av sina medspelare runt bordet, drog hon på sig den exklusiva tröjan från Eskilstuna– den vallfärdsort alla sanna rundpingisspelare vill besöka åtminstone en gång i livet. Det verkar som rundpingisen nu har fått sin egen…eeh..ööh…t-shirts..bärare!
11/6
Let’s go Dutch!
Vad är egentligen detta Holland som egentligen heter Nederländerna? De har en blå-vit-röd- flagga, men deras fotbollslag är alltid klädda i orange? Vi har hört talas om Wilhelm Oranje, den tystlåtne, men vi förstås fortfarande inte varför de på engelska kallas ”Dutch”? Och om Holland är de nedre länderna, vad finns egentligen ovanför? Mest vatten. Är de snåla, eftersom de tydligen gärna vill splitta på notan. Och långa! Vi hade så många frågor men Rens van der Vegt koncentrerade sig helt på rundpingisen och gav oss inga svar. Han vann och försvann lika plötsligt som han dykt upp. Det verkar som om rundpingisen nu har fått sin egen flygande holländare.
12/6
Nej, jag vill NOG inte!
Christina Sundien ville inte vara med. Hon fick övertalas. Nästan övermannas. Men till slut var det någon som sa något. Vi gissar att det var oerhört smickrande, men ingen kunde höra exakt. Därefter var det mest en plågsam uppvisning för de som inte deltog i lismandet. Smash, boom, bang. Tänk hon ville inte, men deltog ändå till slut med sådan förödande kraft och skadeglädje. Det verkar som om vi nu har fått en alldeles egen Göran Persson.
18/6
Karl Porsner – Vilken Karl!
Långsamt, nästan överdrivet senfärdigt, rör han sig. Som en sjöko på torra land. Men det är inte som vi först trodde. Att allt är falsk garnityr – en pose. Nej, nu vet vi bättre. Karl Porsner har inte valt att spela så. Det är så han verkligen måste spela. För då vinner han. Och det gjorde han den 18/6.
19/6
Trägen vinner.
Den sista finalplatsen gick till Maria Ek och det var en rättvisans seger. Hon har spelat nästa alla kval under våren. Varit i flera finaler men stupat på målsnöret. Hon var strålande glad. Riktigt roligt. Maria är också flickvän till förra årets 2:a pristagare. Det träffades faktiskt vid rundpingisbordet. Det verkar som rundpingisens nu har fått sin egen Beckham-familj, eller Vic och Dan om ni så vill – detta skedde ju i bröllopstider vilket förstås uppmärksammades oerhört i Boulehallen. Nu är det inte långt kvar. Bara en enda match. Final!
Referat från finalen
Klockan visar 22.07. Stämningen tätnar. Det är dags att sätta igång finalen.
Rolf Hallin ropar: ”jag måste gå på muggen” finalen får vackert vänta till Rolf gjort sitt.
Trots sin nytömda tarm och ett fördelaktigt yttre var Rolf den första att åka ut. 27 kvarvarande finalister mullrar sakta igång likt en kallstartad dieselmotor.
Är det kyla, showmanship eller var tanken att psyka ut alla andra? Karl Porsner steppar bakåt och returnerar elegant bollen med ett konstslag mellan benen.
Milencovic visar skärpa. En något hårdare, mer bestämd forehand än de övriga.
Elitpingistränare Tommy Bergman tröttnar. Börjar slå backhandloopar vilket straffar sig omedelbart. Även detta år är eliten utslagen.
Grundslagen regerar; ping – pong – ping – pong – ping – pong – ping – pong.
Anders ”Mini” Huszar en rundpingislegend känd från tidigare Sm visar rutin och stannar för ett glas vin.
Lunken infinner sig. Avvaktande spel. Noby cares nobody cries.
LÖWBEER RÄDDAR EN NÄTRULLARE
Tilllbaka till lunken…
Johan Bernadsson som alltid uppträder värdigt och för dagen iklädd en stilenlig ljust blå Stigatröja åker ut men med äran i behåll. Den bollen var otagbar. Han var uppe på bordet och vände men nej. Den repliken förblev obesvarad.
Runt, runt, tempot skruvas sakta upp. Dags att skilja pojkarna från männen tänker Monika Milencovic och trycker på lite extra i sina returer. Ett bestämt, kontrollerat spel.
10 spelare kvar.
Milencovic satsar allt på ett kort! All in! Nej det gack inte. Denna final är en profil fattigare.
Kl 22.36 Nu har de spelat i 29 minuter. Varmt.
Löwbeer får en öl av en åskådare. Dricker girigt. Kommer detta att straffa sig? Den som lever får se.
Bonk, ekar det efter en skaft träff och så var de bara 6 kvar.
Pang! 5 kvar.
Pang! 4 kvar.
Både Isak Lidström och Huszar, förra årets 1a och 2a står kvar vid bordet. Kommer de att ta det i år igen?
NEEEEEJ! Anders ”Mini” Huszar är gone. Men the show must go on. Ta inga fångar show no mercy. Löwbeer smashade ut honom. Vi syns snart, väser Mini.
Det vill sig inte för de rutinerade. Isak Lidström slutar på en tredjeplats.
Dags för final! Nu j-vlar!
Bra spel.
Mycket bra spel.
Överhuvudtaget är detta den bästa finalen i Sm i rundpingis historia.
Det är jämt hela vägen.
10 – 10!
Först till 2 poängs övervikt. Hur ska detta sluta.
Löwbeers vätskepaus tidigare betalar sig (eller så måste han på muggen). Han exploderar i ett ursinnigt spel. 2 pinnar i raskt takt och vi har en ny mästare på tronen.
En tripp till Berlin är hans. Grattis Ola!
